Lucka 17 – Viktiga traditioner

Såhär kring juletider är det ju oerhört viktigt med traditioner. Det är liksom traditioner mest överallt. De flesta handlar om att äta saker. Den rosa hästen gillar den typen av traditioner.

En annan tradition som den rosa hästen gillar är den årliga julkadriljen i stallet. Den äger rum söndagen före julafton. Årets julkadrilj gick således av stapeln idag. Nu är ju den rosa hästen inte hundra procent på banan än, men vi handikappanpassade den första delen av kadriljen så hon kunde vara med. Hurra!

En mycket viktig grej med julkadrilj är outfiten. Den rosa hästen är lucia, det börjar också bli tradition. Det är dels väldigt karaktäristiskt för henne, och dels skojigt med saker som lyser. Det sista tog vi fasta på i år, och bestämde att det var läge att levla upp kostymen lite. Matte köpte billiga ljusslingor på Rusta och Citygross, en för man och en för svans. Den för svans var till och med svansformad.

Vi tränade lite dagen före på just svansdetaljen, eftersom matte var lite osäker på vad den rosa hästen skulle tycka om att springa runt med ett batteripack inbyggt i svansen. Först hade vi ambitionen att batteripacket skulle sitta på sadeln, men det smög sig då slaggen var för kort. Istället tog matte och band fast det hela med gummiband inne i den rosa hästens tjocka svans. Det blev riktigt lyckat, syntes knappt alls.


Dessutom tyckte hon att det var helt ok att springa med. Hon verkade inte märka det ens. Däremot var hon lite fundersam över att den snygga rosa hästen i spegeln hade lampor på skallen, men hon är inte den som är den. Låt gå för det liksom.

Idag var det då dags för skarpt läge. Eftersom det var fem minusgrader slapp den rosa hästen att tvätta svansen innan. Hon hade ändå lyckats hitta en lerpöl i hagen, för hon hade lera på hela benen och i svansen som istället hade frusit fast och inte gick att få bort. Suck.

Lera eller ej, när tävlingsfrisyren kom på plats så var hon bombsäker på att det var tävlingsdags, och stod i givakt när matte började montera in henne i diverse sladdar och batterier. Märklig utrustning, men hon är inte den som är den. Luciakronan på huvudet samt ljus i manen och svansen så var vi redo att köra!

Den rosa hästen fick för tredje året i rad äran att gå först i kadriljen. Den här gången för att hon försökte bita en annan häst i röven under uppvärmningen och inte fick förtroende att ha någon annan framför sig. Matte misstänker att hon gjorde det med flit. Hon är ju väldigt noga med först. Det är samma sak när vi är ute i skogen, allt kan vara livsfarligt och hysteriskt och gudvetallt, men först ska hon vara. Därför blev hon oerhört mallig och seriös när hon fick vara först i kadriljen bredvid fröken och VM-ponnyn.

De senaste veckorna har vi ju haft aningen mer energi än vanligt. Kan man säga. Så matte hade väl en och annan farhåga att det kunde bli lite väl skojigt med elva hästar på rad i ridhuset, men vi hade undantagstillstånd att avbryta och utgå om vi skulle spåra ur. Men den rosa hästen var väldigt seriös. Hon spårade bara ur en gång, och det var lite av en kedjereaktion när hästarna bakom skuttade runt lite. Den rosa hästens bff gjorde en levad så hästen bredvid hoppade undan och råkade tackla den rosa hästen som i sin tur gjorde en såndär fin korkskruv på halsen och ruskade på huvudet som glada hästar gör ungefär en kvarts sekund innan de drabbas av the yahoos. Matte hann avstyra yahoosen, men korkskruvandet hade sån snärt att ljusslingan i manen gick av. Och det är just därför vi köper ljusslingor för tjugo spänn på Rusta istället för dyra och hållbara grejer. Mycket hellre att det går sönder än att något fastnar. Återstoden av showen hade vi därför bara lampor i pannan, svansen och en liten bit längs manken. Men hon var minsann finast ändå.

I galoppdelarna av det hela så delade vi på startfältet och körde hälften åt gången. Den rosa hästen fick då stå i mitten med de delar av gruppen som pausade. Visserligen ska vi börja galoppera imorgon och hade väl för all del kunnat göra det en dag tidigare, men med tanke på att matte antagligen kommer att behöva fallskärm så hade vi behövt ta inträde av publiken för den typen av underhållning. Det får bli en annan gång.

Det blev lite kallt att stå där i mitten efter ett tag. Varken matte eller häst var egentligen klädda för stillastående i minusgrader. Men det var mysigt att titta lite på när de andra for omkring och hade roligt.

Efteråt fick den rosa hästen posera ihop med sin bff som också hade lampor i håret. Snygga tjejer!

Om vi ska toppa den här outfiten nästa år så kommer vi antagligen behöva börja med pyroteknik. Men det är fint med traditioner.


Comments

Lucka 17 – Viktiga traditioner — 6 Comments

  1. Och Jussi Björling, jo jag tackar, jag!
    Inte är jag förvånad att Rosa Hästen är cool nog att ha lanterna både bak och fram.

  2. Mer videos!
    Jättefint att se.. kul att det funkade med lampor i svansen, efter äventyret med taggbusken skulle det varit förståeligt om Rosa damen bara vägrat extra utstyrsel just där?

  3. Vilken snygg kadrilj! Och i fin form och allt. Skulle velat se den IRL så att säga men den här rapporten duger gott.

  4. Åh så fint! Nästa års upp-levling kanske kan räcka med ljus-på-plats-hela-vägen?
    Snyggt med samma färger på hestarna. På min tid (som det brukar heta) var det en brokig samling oavsett vad man mätte, färg, storlek, ras osv.
    Jättefint!!! 5 ljusslingor

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *