Lucka 8 – Den rosa hästen återbesöker

(30/11)

Efter två veckors vilande och promenerande skulle vi åka tillbaka till kliniken. Det är en väldigt kort tid för att läka en skada, men det handlade mer om att kolla att det var på väg åt rätt håll. Så att vi behandlade rätt grej liksom.

Vi hade tid jättetidigt på morgonen. Matte var tvungen att väcka den rosa hästen. Hon var inte imponerad. Hon hann knappt äta frukost innan det var dags att hoppa in i lådan och åka iväg. Inte för att det inte finns mat i lådan, men det är ju inte samma sak som frukost. Det är inte så det fungerar. Så hon hade helt enkelt inte fått någon frukost. Och det är verkligen inget bra sätt att börja en dag.


Att äta tre kg hö i transporten före klockan åtta är mer ett mellanmål, ni vet.

När vi kom fram så kände den rosa hästen igen sig. Här hade vi ju varit alldeles nyligen. Det var inte det roligaste vi gjort, om man säger så. Men okej. Nu fattade hon i alla fall vad som förväntades av henne. Så när veterinären började knyckla ihop bakbenen på henne så hjälpte hon till istället. Det blev komplicerat.

Vi hade ju inte haft en så väldigt lugn konvalescens dagarna innan, så matte kände sig en liten aning avvaktande gentemot hur den rosa hästen tänkte uppföra sig egentligen. Men springandet på gången gick ganska bra. Hon ruskade lite på huvudet och skickade iväg ett ben hit eller dit lite då och då, men det kan vi ju jobba runt.

Sen skulle vi springa i lina på volt. Det inledde hon med att bocka iväg och ramla omkull framför veterinären. Såklart. Matte är så stolt.

Men det var inget mer än att hoppa upp på fötterna igen och skutta vidare. När vi lyckades få den rosa hästen att visa en gångart åt gången i önskvärt tempo så sprang hon jätteduktigt. Så duktigt att det knappt syntes nån hälta alls längre. Varken på mjukt eller hårt underlag.

Lite var det kvar, men det var ändå inom felmarginalen. Kanske 98% bra. Vilket var väldigt mycket bättre än vi hade förväntat oss. Alla människorna var förvånade. Den rosa hästen var inte förvånad, hon vet att hon är bäst på det mesta.


Eftersom det var såpass mycket bättre, och gallan över skadan är helt borta, så fick vi åka hem med ett igångsättningsprogram för att i lugn och ro starta igång bakbenet. Sen ska vi på återbesök igen strax före jul för att göra ett ultraljud på benet och kolla så allt ser rätt ut.

Den rosa hästen var så exalterad över hela övningen att hon vägrade gå på transporten på vägen hem. Matte och stallmormor fick skälla och ta fram en lina att vifta med lite, då klev hon in minsann. Brunstmärr.

Men hon var trots allt väldigt nöjd att vi hann hem i tid för lunch.


Comments

Lucka 8 – Den rosa hästen återbesöker — 3 Comments

  1. Så roligt att rosa hästen är på G ordentligt igen! Utifall att den traumatiska situationen trååååkigt skulle komma igen skulle ni kunna börja klickerträna! Börja först med att lära in att ta godis väldigt lugnt! Sen kan ni träna att stå still, nosa på saker och belöna sånt som den rosa hästen gör duktigt i allmänhet. Kolla vad Joanna och Anne skriver på http://www.relationstraning.se

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *