Feira 3/3 – Den rosa hästen tappar saker

Den tredje dagen på äventyret, andra dagen på feiran, så var det dags för dressyr. Självklart en speciell tävling för lusitano och dito korsningar. Klasserna var högre nivå än vad vi har kravlat oss runt tidigare, men när vi ändå hade åkt så långt kunde vi lika gärna vara med på det också. Det är roligt att vara med!

Så vi skulle då plötsligt starta LB:3, som var den lättaste klassen för dagen. Men för oss som tidigare bara kravlat runt en LC:1 på tränsbett så var det lite att levla upp ungefär tre nivåer i ett svep. Detta i kombination med en rad andra faktorer gjorde att vi inte direkt hade vår bästa dag.

Den rosa hästen var lite trött efter föregående dags äventyr med parad och utställning, sånt som är nytt och skojigt. Dressyr är mycket tråkigare och behöver inte läggas lika mycket sprätt på. Så hon hade lite slut på sprätt. Till det hörde att vi fortfarande inte är riktigt inkörda på det här med tränsbett, och tränsbett dagen efter blandat fnatt med portugisbettet är inte direkt den mest harmoniska ramen vi har att röra oss i. Så det hela var lite som att rida en sömnig rosa planka i sirap ungefär.

Sen är vi ju aldrig särskilt bra på framridning, och den här gången var inget undantag. Framridningen var lite tung och blöt, det kan vi hantera. Men det var många andra hästar som sprang runt, och en som blev longerad i mitten. Den rosa hästen tycker det är lite läskigt med andra hästar som hon inte känner, så hon tappade det lilla fokus vi hade lyckats skrapa ihop. Ungefär i det här läget fick matte också ett skavsår på insidan knät av ridbyxorna (dafuq?) och kunde inte driva.

Sen var det plötsligt vår tur. Så vi gick ut från den blöta framridningen och insåg snart att en sko låg kvar någonstans. Vår lokala pink pony crew gjorde en kämpainsats med att leta efter skon, men ingen lycka.

In på banan gick vi således med tre skor, skavsår, slut på sprätt och rätt dåligt uppvärmda. Jahaaa… vi tappade liksom vår mojo lite. Men man kan inte vara på topp jämt. Matte konstaterade att antingen bråkar vi om saken och klämmer fram nån extra procent, eller så larvar vi omkring som en glad giraff, satsar på ungefär rätt gångart på ungefär rätt ställe och har roligt under tiden. Vi bestämde gemensamt att det är roligare att ha roligt.

För att göra det hela extra roligt så gick solen ur moln utanför precis när vi vände upp på medellinjen och lyste plötsligt upp en solkatt i manegeunderlaget precis under fötterna på den rosa hästen. Det blev ett magnifikt fnork av det, så kan vi säga. Och matte drabbades av ett fnissanfall.

Sen tramsade vi runt efter för dagen bästa förmåga. Vad mer kan man göra liksom. LB:3 är ett ganska roligt program att rida och passar nog egentligen den rosa hästen ganska bra. Med rätt förutsättningar hade vi kanske kunnat göra nåt bra av det. Nu fick vi cirka 51% och kom fundamentalt skitsist.

Men vafan, vi bjuder på det. Det är säkert bra för lusitanorasen att den enda mudblooden som var med kom fundamentalt skitsist i den lättaste klassen. Vi tog en för laget, helt enkelt. Och det är roligt att vara med. Så vi var inte så missnöjda ändå. Inte alls faktiskt. Det ingår i all rimlig utbildning att komma fundamentalt skitsist någon gång. Nu har vi testat det också!

Efter vår ritt tog lokala pink pony crew ett varv till på framridningen och lyckades lokalisera skon dessutom. Allt var ganska ljust ändå, så att säga.

Den rosa hästen fick gå in på hotellrummet och sova en stund medan matte och pink pony crew tittade på Gråben och hennes matte, som testade hur många skolor ovan mark som ingår i LA. Inte alls så många som man skulle vilja. Men de hade också roligt, för det var trots allt dagens tema.

Sen packade vi alla sakerna, som på något magiskt sätt hade lyckats expandera i volym. Men det gick med lite våld och envishet, samt lokala pink pony crew och lite grundläggande logistikskills. Och världens duktigaste hästar klampade rakt in på transporten även den här gången. De hade mycket att snacka om.


Framme i bilen konstaterade vi att vi från Västkusten kanske är bättre på skönhet än prestation just i år. Men det var verkligen ett fantastiskt roligt äventyr!


Comments

Feira 3/3 – Den rosa hästen tappar saker — 4 Comments

  1. Åhh, jag kan tänka mig ett “fundamentalt fnork”. Sol är lurigt. Speciellt i kombo med sakta roterande fläkt av en-meters typ. Hade jag vetat då vad jag vet nu hade jag känt igen ett “fundamentalt fnork”. Eventuellt med en högre-skols-twist. Men kul skall man ha. 😀

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *