Lite enahanda

Matte har varit på semester. Lite höstlov. På Sardinien. Det var trevligt, tackar som frågar. 

Den rosa hästen var inte nöjd. Matte ute och roar sig medan hon får stanna hemma, sköta hushållet och gå till jobbet. Inte coolt. 

Matte fick köpa kärlek med godis. Det fungerade. Tur det. 

Första passet tillbaka var vår torsdagslektion. Rakt in i allvaret. Det gick ganska bra, vi hade liksom lite grus i maskineriet men kunde jobba runt det. Veckans övningar innebar väldigt mycket sidvärts i olika riktningar, sånt är utmärkt för rosa hästar med knaggligt maskineri. Mot slutet blev det mjukt och fint. I alla fall hästen, matten var lite överallt och fladdrade, men så är det ibland. 

Det har för övrigt blivit höst. Den rosa hästen är som känt inte sådär värst jätteimponerad av svenska årstider, men i år har hon börjat jobba på någon sorts päls. En som nästan duger att fälla ut!

Må vara att hon liknar en igelkott. Ett steg upp från ökenråtta i alla fall. Det är svårt med integration!

Nästa dag hade vi båda stabiliserat oss såpass att vi kunde genomföra ett riktigt civiliserat dressyrpass. Ett såntdär när allting bara sitter liksom. Det var väldigt trevligt. Så i slutet fick matte för sig att utmana ödet och rida på en hand. Ridning med enhandsfattning är svår klass i WE, och så långt bortom vår horisont att det är i nästa solsystem. Men man kan ju alltid testa. Hur ska man annars roa sig en fredag?

Nu kan matte kanske inte direkt påstå att matte vet hur man gör eller så, så matte tog alla tyglarna i ena näven och viftade lite. Den rosa hästen konstaterade mest att nu verkar det ha brunnit på riktigt däruppe, men försökte att räka ut vad av alla hundrasju signalerna som verkade minst fel för stunden. Det är lite så hon tar sig an livet i stort. Det är ett vinnande koncept i många sammanhang, och nu resulterade det i att vi kunde tramsa runt ett helt varv på en hand utan vält. Läckert. 

Dagen efter fick vi sällskap av Göran med pilot i ridhuset, och var såklart tvungna att visa vad vi åstadkommit. Vi fick film! Titta, på en hand!

Nåväl, det är en lång väg att gå innan detta blir något mer än ett partytrick, men ändå. Partytrick kan man aldrig få för många av. Och det är kul att kunna drömma. 


Comments

Lite enahanda — 4 Comments

  1. Har sagt det tidigare – ni går från klarhet till klarhet! Och den rosa är faktiskt en halv meter kortare nu, än hon var i våras!!! Bra jobbat!

  2. Igelkottpäls har min prinsessa oxå och hon är ett halvblod, född i Sverige (låt vara på lite sydligare breddgrader, men ändå). Haft henne i fyra år och har varje år försökt utveckla hennes pälssättning. Det går sådär. :-/

  3. Imponerad av enhandsridningen. Dessutom tyckte jag mig se på Görans öron att han också var imponerad. Vill gärna ha tips på hur man tränar hästen för att ta hand om mockningen på egen hand. Hos oss har vi bara nått nivå välta skottkärran.

  4. Tror att det största missnöjet bestod i att matte åker till ett VARMARE ställe. Utan Rosa hesten. Kan göra vem som helst lite purken.
    Men snygg en-hands-ritt. Samlat, lugnt och prydligt. Avundsjuk. Igen. Men heja piloten och heja rosa.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *