Onwards and upwards

Den rosa hästen tror antagligen att matte är en smula knäpp. Torsdagen var ju helt vansinnigt konstig och sen har det bara gått utför.

Först var det torsdag. Då hade hon badat och matte var nervös. Det betyder ju att man ska tävla, det vet ju alla. Men vi åkte aldrig. Istället kom den där karln som brukar stickas i halsen en gång om året. Och så drog han henne i benen? Det första benet försökte hon artigt ta tillbaka, nästa ben stod hon bara och såg ut som ett frågetecken. Vid tredje benet hade hon räknat ut vad den här leken gick ut på, så då sprang hon tjusigt och sladdade in framför veterinären som en formel1-bil. Men när man äntligen fattat det så skulle det plötsligt springas i snöre i cirklar. Men böjprov och marsch på asfalt är tydligen en väldigt bra stretchövning, för den rosa hästen travade som aldrig förr och fröken började mumla nåt om att kanske inte sälja i alla fall. Vilket gjorde den eventuellt blivande matten ännu mer nervös. Man förstår inte skämt när man är den nivån av nervös, nämligen.

Sen fick den rosa hästen gå in i stallet. Och bli lyst med en lampa i ögonen (vafan?), kollad i munnen (hallå där, släpp näsan!) och klämd på alla möjliga och omöjliga ställen (inte rosa hästars favoritsport, alls).

Sen sa veterinären “Nej…”
Då försökte den orimligt nervösa eventuellt blivande matten säga något i stil med “Ursäkta, nu får du jättegärna förklara vad du menar med nej precis i slutet av en veterinärbesiktning?”, men det kom mest ut som “Splort?”
Veterinären: “Nej, det var ju inget att anmärka på här.”

DÅ SÄGER MAN DET MED EN GÅNG DÅ!!!

Pust.

Sen fick den rosa hästen gå ut i hagen. Den blivande matten gick in i huset med fröken och köpte en häst. Bara sådär, en helt vanlig torsdag.

Sen skulle vi vara formella, eftersom kontraktet angav att “riskens övergång sker vid överlämnandet av grimskaft, tyglar eller motsvarande” från säljare till köpare. Så vi släpade in den rosa hästen från hagen igen och arrangerade upp detta för att naturligtvis även få det på bild.

Fröken: “Varsågod, här är din nya häst.”
Den nyblivna matten: “Åh, tack för min nya häst.”
Den rosa hästen: “Dafuq?”

Hon är inte så formellt lagd.

Efter hela den här ritualen har det varit två dagar av provande av nya grejer (ny grimma, viktigt!), provande av gamla grejer, inspekterande av nya borstar, konstaterande att spetiga rakryggade lusitanos inte passar i sadlar utprovade för cylinderformade pizzor med gubbrygg (suck, nån som vill köpa en sadel?). Och så vidare. Och matte har tillbringat orimligt mycket tid i stallet och en orimligt stor portion av den tiden med att klia den rosa hästen mellan frambenen och andra viktiga saker.

Hon fattar inte riktigt varför, men det är ju inte så att hon klagar direkt.

Vi har ridit också. Det här med att låta hästen acklimatisera sig när man just har köpt den är mer relevant om hästen också flyttar. I den rosa hästens fall så består acklimatiseringen av att hon nu har egna borstar. Det behöver man ingen vila för att hantera.

Först red vi vår vanliga torsdagslektion. Det gick alldeles utmärkt, vilket alltid är skönt när det är första ridpasset på en nyköpt häst.

Igår red vi WE-bana i mörkret (vänta nu, när blev det mörkt så tidigt?). Det tyckte den rosa hästen var mysko, men hon sprattlade på ändå även om det blev lite oorganiserat ibland.

Idag gjorde vi ett tredelat ridpass där vi inledde med en tredjedel uteritt med kossor och annat skojigt, därefter en tredjedel på WE-banan från igår och slutligen en tredjedel ordning och reda på dressyrbanan där vi bland annat red igenom vårt dressyrprogram inför morgondagen.

För imorgon ska vi åka på träningstävling. Första gången som enheten “Rosa hästen och hennes matte”.

Vi får dessutom sällskap av Göran och hans pilot. Göran är fem år och åker på sin första tävling. Han är inte helt säker på vad det går ut på, men han har hajat att det är en klar fördel att vara rosa!


Comments

Onwards and upwards — 8 Comments

  1. Och DÄR fick fnorkvännerna ett nytt användbart uttryck!
    Splort!
    Liksom Rosa Hästen markerar att nu är det en ny fas i livet. Bara splort, så där.
    Allt gott och lycka till i morgon!

  2. Då gråter jag lite igen 🙂 Tänker att det är bra att det var en rosa häst som valde matten, att hon inte liknar Mullehästen allt för mycket (åtminstone inte utseendemässigt) och att sadeln faktiskt inte passar 🙂 Lycka till på tävlingen!

  3. Hoppas det gick bra på tävlingen!. Gillar att matte och fröken håller uppe formaliteterna även om Rosa hesten inte tycker att det är så märkvärdigt då hon gjorde övergången för lääänge sedan. ;-D

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *