Den rosa hästen och den svenska våren

Den rosa hästen har längtat efter våren. SOM hon har längtat efter våren! Speciellt med tanke på hur bra det inte gick med den svenska vintern. Och nu är det äntligen vår!

Då måste man tydligen fälla sin päls. Vafan?

image

Det hade den rosa hästen inte riktigt räknat med. Må vara att hon har päls som en ökenråtta, det är ändå en tämligen obekväm situation. Piloten försöker hjälpa henne att bli av med lite päls genom att borsta lite, naturligtvis med den mjukaste borste som stallet kan uppbåda. Rosa hud är lika motståndskraftig som gladpack. Men den rosa hästen tycker inte att det är särskilt hjälpsamt alls, hon tycker att piloten (och alla andra med borstar) kan dra åt Antarktis (vilket torde vara den rosa hästens motsvarighet till helvetet). Detta gör hon fullkomligt klart för omvärlden genom att förvandlas till en rosa pirayaödla med kobratendenser.

Tyvärr blir inte just den här piloten särskilt imponerad av rosa pirayaödlor, varken med eller utan kobratendenser. Piloten ignorerar helt enkelt den rosa pirayaödlan. Vilket gör att hon blir ännu surare. Aldrig kan man vinna.

När borstandet väl är avklarat och sadeln är på är hon dock lika glad och rar som vanligt. Och går helt fantastiskt bra. Efter att hon glatt bytte galopp i speeden på tävlingen så har vi börjat öva lite mer fokuserat på lite enkla byten och det klarar hon minsann alldeles utmärkt. Galoppen som alltid varit så himlans svår är plötsligt riktigt trevlig. I lördags, till exempel, såg det ut såhär:

image

Att piloten sitter lite som en kråka på ett skithustak är för att piloten hade lite känningar av ryggskott just i lördags. Man får anpassa sig efter situationen, så att säga.

Efter lördagens ridpass bestämde vi att det var dags att stallets nya gula häst fick testa att skritta ut lite. Bort till ladan och hem igen, det tar inte många minuter. Med den rosa hästen framför och mumintrollet bakom, det är så tryggt som nåt kan bli. Och det gick jättefint, den gula hästen var hur lugn och trevlig som helst. Den rosa hästen däremot, hon som skulle gå först och vara lugn och trygg… hon drabbades av the yahoos. Vårkänslor deluxe liksom. Alla känslorna på en gång.

Exploderande rosa hästar som bockar tvärs över grannens åker är det nya nu. Det säger alla. Lyckligtvis har det varit torrt ett tag så åkern klarade sig utmärkt.

Piloten satt kvar. Piloten vill ha pluspoäng för det, tack. Pilotens rygg fick dock uppleva vilken whiplasheffekt det kan bli när en rosa häst gör ett nittiograders svanhopp ut på en åker, och gick raskt från lite krasslig till fullkomligt heltrasig. Blaergh. Men det är meningen att man ska ha olika nyanser av lila längs ryggraden va? Det är en påskfärg?

Den gula hästen stod för övrigt kvar på vägen och såg milt förvånad ut. Somliga är stabilare än andra, tydligen.

Lila rygg eller ej, man kan ju inte missa en träning. Så för söndagsträningen var piloten tillbaka i sadeln. Det gick helt okej ryggmässigt. Vi fick jobba vidare med galoppen och börja pilla med bogen in och tagen bakdel i galopp. Jätteduktig rosa häst, fröken behövde inte ens skälla på oss.

Sen skrittade vi ut igen. Lyckligtvis utan extranummer, den rosa hästen höll sig tam efter allt galoppjobbet. Istället blev dagens show när piloten skulle försöka ta sig ner på marken med rygg och allt. Via kravlande och häng tvärs över den stackars rosa hästens hals. Tack och lov för gravitation.

Och tack och lov för rosa hästar. En del personligheter behöver en scen, liksom.

image


Comments

Den rosa hästen och den svenska våren — 8 Comments

  1. Alltså, jag är sjukt imponerad av den rosa hästen! Puss på mulen till denna positiva jåsa dam.

    Pluspoäng, stjärna i himlen och puss på näsan till piloten som satt kvar på åkerritten, utdelas härmed.

  2. Kanske hade det varit bättre om piloten rasat i backen? Hansominte(-villvaramedpåbloggen), dvs min lagvigde, han hade ett eländigt ryggskott nån gång i tidernas begynnelse (på den tiden vi var unga nog att gå vår grundutbildning på högskola/universitet) och det var så olyckligt att han skulle flyga till andra änden av världen dagen efter. Det löste han genom att festa som en sann teknolog, rasa nerför en stentrappa och sen somna i en tvåsitssoffa (han är mer flaggstångslång än rimlig att rymma i en dylik). Och när han vaknade på morgonen var ryggen kry och resan gick bra.

    Så ett par rejäla supar, lite mer åkeryahoos och sen somna i havrebingen en stund kanske?

  3. Ah, Ryggen. Det är svårt. Jag arbetar vid en dator, heltid, och så rider jag så ofta jag kan, men ibland går det en vecka mellan ridpass (ridskoleryttare) och man känner sig ju som en jäkla skurk när man ber hästen att jobba så bra som man vet att den kan samtidigt som man själv är ett trasigt kolli.

    Det är fantastiskt hur välvilliga hästskrällena ändå är! ❤

  4. den blommiga hästen, sysslar med kiropraktik. Ibland när han tappat sin ryttarinna, så blir ryttarinnan lösgjord i både rygg och axlar. Du är välkommen och prova, han kan nog tappa dig med. De där raggsockarna kan ju skrämma livet ur vilken blommig häst som helst !!!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *