Om att byta lampa på en blå Hyundai

Om man är hästmänniska så klarar man saker själv. Dels för att hästmänniskor är rätt rediga typer, dels för att hästmänniskor aldrig har pengar för att köpa hjälp med saker och dels för att man liksom måste kunna klara saker själv. Ifall man finner sig själv med punktering på hästsläpet tio mil hemifrån så måste man liksom kunna byta däck, för det finns fan inga ponnys i världen som hjälper till med sånt.

Med en liten grön Volvo var det förbannat svårt att byta lampor. Sådär så folk på internet sa att man skulle lämna in bilen på verkstad för att få lampan bytt till det facila priset av typ femtonhundra spänn. Och allt som står på internet är ju sant. Men som hästmänniska har man kanske inte riktigt möjligheten/tiden/pengarna att lämna in sin bil på verkstaden för nåt så simpelt som en lampa. Så man ooglar och googlar och hittar den ena knepiga lösningen efter den andra. Till exempel med olika typer av instrument att peta med, eller något som enligt beskrivningen lät som att man behövde slå sina fingrar ur led för att komma åt. Nåväl. Till slut får man ta till det hårda artilleriet och helt enkelt läsa i instruktionsboken. Där står det hur man lossar en liten spärr, plockar ut hela lamphuset och enkelt byter lampa. Det tog ungefär tre och en halv minut. Nåväl.

Den lilla gröna Volvon är, som vi alla vet, ersatt av en blå Hyundai med retrieverutrymme i bakluckan. Och naturligtvis gick det en halvljuslampa fram ganska så relativt omgående typ häromdagen.

I sådana lägen har man två val. Man kan oogla och googla sig like blå som sin Hyundai. Eller så kan man, vis av erfarenhet, läsa instruktionsboken direkt.

Oavsett vilket spår man väljer så kommer man troligen komma fram till att man ska lossa spärrar och peta ut lampan. Det verkar inte överdrivet krångligt ändå. Tills man kommer till varningsrutan som uttryckligen säger åt en att inte ta i lampan med händerna för den kan explodera, samt att man bör ha skyddsglasögon och efter lampbytet ta den till en verkstad för att få höjdinställningen kollad.

Ungefär här är det rätt stor risk att drabbas av en mattning och med hjälp av rask överslagsberäkning avgöra att när man har passerat trettio med marginal och dessutom är hästlös så är man tillräckligt vuxen för att slippa engagera sig i exploderande lampor. Det kan också ha lite att göra med att man blir litegranna fullkomligt utmattad av tanken på att engagera sig i något som kan, och med största sannolikhet kommer att, explodera.

Då ringer man istället till närmaste vårdcentral för Hyundaier, blå eller annan valfri färg. Och så åker man dit direkt och skriver in sin blå Hyundai på sagda vårdcentral. Och det visar sig ta mindre än tio minuter och kosta hundra spänn inklusive lampa. Win.

Det här med att ta vuxna organiserade beslut av den här sorten är ju fullkomligt fantastiskt.

image


Comments

Om att byta lampa på en blå Hyundai — 9 Comments

  1. Eller så försöker man bryta armen av sig för att byta lampa på en blå Toyota tills man inser att det går väldigt mycket lättare om man tar bort en stor bit plastdetalj ( som inte står i instruktionsboken )Är det färgen det är fel på?
    😉

  2. Det är bara att inse att när ens ekonomiska situation har lämnat 25 år gamla 7000 kronorsbilar bakom sig och uppdaterat sig till lite modernare åkdon, då är verkstaden ens bästa kompis. För bilar av i dag är fan inbrottsäkra överallt för normala medborgare och dessutom är de mer datorer än mekaniska företeelser och man kan inte göra NÅNTING själv längre för att laga dem. Det är nog bara att vara glad att man iaf har kommit dit i sin inkomstkurva tror jag 🙂

  3. Jag betalar glatt för däckbyte på min bil på däckfirma, även när bilen var av modellen som Eva beskriver. Det känns som en billig livförsäkring att någon annan än jag har skruvat åt hjulbultarna, med hjälp av nån slags maskin.

  4. Men vad ÄR det med dessa konstruktörer av lampinsättningar på (vissa) bilar. Eller lampkonstruktörer. På vår Nissan Primera handlade det om att montera ner halva framvagnen innan man kom i närkontakt med någon lampa. I alla fall på högersidan. Lyckan var fullständig när jag upptäckte att det ingick lampbyte när man köpte lampa på serviceverkstaden!

  5. Det var en billig Hyundaicentral.
    Själv brukar jag få betala 95 kr för bara lampan på bensinstationen.
    Själva jobbet med lampbyte överlåter jag till min Per,
    (han är inte googlad).Tycker det verkar så trångt och smutsigt därinne i lamphöljet.
    Tur är väl det att han byter utan att klaga,min bil äter nämligen halvljus.
    Såg en kommentar ovan om svårighet med Nissan Primera,har själv en Nissan Almera och där är det lätt att byta lampa,iallafall om man heter Per.

  6. Tja, med en (ljusgrönmetallic)V70 kan man åka till Bilia och säga som det är och få gratis hjälp. “Jag har ingen sådan led på min hand att jag kan fixa detta”. Jag vågade inte tala om att jag inhandlat själva lampan på ett gul/svart konkurrerande företag. I akt och mening att som matte själv byta lampa. Jag har klarat det i typ +35 år (min mor var inte så teknisk)tidigare.
    Men nu lyser bägge igen.

  7. Min morfar, som i och för sig jobbat hela sitt liv med att vara mekaniker, skulle bestämt byta lampa i sin nya röda citroën. Det slutade med att han fastnade med armen, för han hade inte heller en sådan led i sagda kroppsdel.

    Kanske vi i framtiden kommer att utveckla svans igen för att göra sådana här jobb?

  8. Jag har gjort det enda förnuftiga en hästmänniska kan göra (förutom att gifta sig med en hovslagare) och skaffat mig en man som är bilmekaniker. Väldigt behändigt, han har dessutom satt sig för att bli “ponnymorsa” till mig. Väldigt fiffigt det där.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *