Slippery when wet

Det är vinter här, kan man säga. Och är det något man blir expert på när man bor i Göteborg så är det vinterväder. Nu tycker kanske Norrland att Norrland vet bäst när det gäller vinterväder, och för all del, det kan man kanske sträcka sig till att hålla med om, så länge man anser vinterväder vara sånt där knastrigt vitt en-meter-nysnö-offpist-i-solsken och annat turistbroschyrsaktigt. Men nu pratar vi om en mycket hemskare typ av terroristårstid som drabbar delar av landet årligen; Västkustvintern.

På vilket sätt skiljer sig Västkustvintern från andra vintrar? undrar vän av ordning. Jo, till skillnad från den där rara turistbroschyren ovan så innebär västkustvinter ett klimat som hela tiden ligger runt nollan. Plus två. Minus två. Plus två och snö. Minus två och regn. Ni fattar grejen. Och vi vet alla vad som händer med vatten när det passerar förbi nollan åt ena eller andra hållet. Vi är vansinnigt bra på vatten här, det är vi. Vilket i sin tur leder till att under perioden november till mars så är vi också skitbra på olika typer av halka.

Eskimåer har femtio olika ord för snö. Göteborgare har femtio olika ord för halka. Och ungefär hundratrettio olika ord för regn, men det är en annan årstid. Den här årstiden har vi sludd. Sludd är det norska ordet för snöblandat regn. Vi har mycket av det i Göteborg. Både sludd och norrmän.

Bland de mest framträdande sorternas halka så har vi till exempel den klassiska frosthalkan som lägger sig som en ljusare nyans över allting, glittrar i mörkret och kostar samhället oändliga summor i brutna lårbenshalsar och handleder varje år. Vi har även den förrädiska svarthalkan. Den syns inte. Alls. Vägen ser ut precis som vanligt och man traskar på i godan ro och schwopp! så ligger man där. För att inte tala om när man kör bil.

En annan sorts halka är den extremt retsamma snöhalkan. Det är den som uppstår när Göteborg äntligen har förärats fem centimeter snö och alla barn kastar sig ut i pulkabackarna. Sen blir det en plusgrad så snön blir kramsnö och pressas ihop när man går på den. Det är inga problem. Men sen fryser den packade kramsnön och blir is av den där heltäckande, kompakta sorten.

En annan typ av genuint Göteborgskt vinterväder är det fantastiska fenomenet underkylt regn. Det är det som inträffar när det har varit klart ett helt dygn (mer än så får vi sällan i annat än undantagsfall) så att temperaturen har sjunkit en bit under nollan och marken har kylts av. Sen regnar det på den kalla marken, sådär fint så att regnet liksom landar i färdig halka, och dessutom inte sällan bildar ett kompakt ispansar över hela världen så man inte kan öppna sin bildörr på morgonen utan att använda ishacka och olämpliga svordomar.

Så ja. Göteborg är bra på halka. Vilket har den naturliga följden att Göteborg är ganska bra på halkbekämpning. Man kan säga att det är den enda typ av vinterunderhåll som Göteborg klarar av, för man klarar sannerligen inte av att hålla spårvagnsnätet gående så fort snömängden övergår den brutala nivån “säkert en hel centimeter i drivorna”. Nåväl. Halka kan bekämpas på olika sätt. Dels får man ju naturligtvis snöröja så fort snön vågar närma sig. Sen får man bekämpa själva halkan med salt, grus eller folkvett. Eller golvvärme, det har vi längs Avenyn. Men så kan man ju inte hålla på överallt.

Saltar gör man på de stora vägarna. Salt är bra, för det gör att halkan smälter även om det är några minusgrader. Salt är dåligt när det alltför underkylt dock. Då är det fortfarande kallt underst (=is) men saltet gör att det smälter ovanpå (=vatten). Vatten på is är en kombination som får balanskonstnärer att se ut som Bambi. Och om Göteborg kommer på att det är risk att ovanstående inträffar och därmed låter bli att salta vägarna så kan man vara ganska dundersäker på att Göteborg löser det ändå. Göteborg ligger nämligen vid havet. Och på den här sidan landet har vi saltvatten i sagda hav. Vilket innebär att om det är lite för kallt för att salta riskfritt så kommer Egon eller Gudrun eller Berit eller Beirut eller hela jävla Nöjesmassakern och blåser in salt från havet över alla vägarna. Bingo.

Så okej. Man kan grusa istället. Återigen om det inte är för kallt, för då ligger gruset liksom uppepå halkan och bidrar till lårbenshalsstatistiken snarare än att hjälpa. Sen är en klar nackdel att gruset ligger kvar efter vintern tills alla är säkra på att det är efter vintern. Inte så mycket lårbenshalsar då, men ganska mycket skrapade cyklister. Eller så kommer Egon eller Gudrun eller Berit eller Beirut eller hela jävla Nöjesmassakern och blåser bort allt gruset. Det hände faktiskt i helgen. Soprent överallt. Snyggare än när kommunen gör det på vårkanten. Kommunen borde kanske anställa Egon.

Vi har en annan typ av halka också. Den som vi kallar för Göteborg DeLuxe-halkan. Vi har ju som sagt ganska mycket sludd. Och när sludd kommer i större mängder lägger det sig på marken som i ett lager med färdigmixad slask, upp mot fem centimeter sådär. Sen slutar det sludda framåt kvällen och klarnar upp lagom till natten. Så temperaturen sjunker. Slasket sjunker också lite, men fryser sen snällt till en klar och stadig is, ungefär två millimeter tjockare än gruskornen. Detta innebär i praktiken att man ser gruset, och att vägbanan därmed ser grusad ut, men i själva verket är den spegelblank och det första steget man tar (som naturligtvis alltid är i början av ett nerförslut) leder till att man på ett imponerande vis åker på fötterna längs vägen. Förutsatt att man är tillräckligt skicklig för att hålla sig på fötterna. Men de flesta infödda Göteborgare har det i blodet, eller lär sig i samma takt som de lär sig gå.

Nåväl, om inte salt eller grus fungerar så kan man alltid ta till folkvett. Det vill säga var inte så jävla dum att du försöker gå ut när marktemperaturen velar mellan plus och minus på ett så ambivalent sätt att kvällstidningsjournalister framstår som förebilder i mental stabilitet. Och om du måste gå ut; använd broddar. De kostar typ 99 spänn. 49 om man har tur. Jämfört med vad en bruten lårbenshals kostar. Ja, vi har lagar som säger att det är fastighetsägarens ansvar att snöröja och hej och hå. Men tretusen spänn i skadestånd värmer inte så gott när man har multipla frakturer. Lite eget ansvar har vi fortfarande här i livet.

Och ha reflexer, men det har vi ju gått igenom redan.

Dagens uppgift till alla som har tråkigt: Detta handlade om västkustskt vinterväder. Säg västkustskt fort tre gånger utan att snava på’t. I dare ya.

Och håll er på fötterna. För fan.


Comments

Slippery when wet — 26 Comments

  1. Dina blogginlägg gör alltid min dag! Tack för en helt fantastisk blogg (och magmusklerna jag får av alla as-garv)!

    • Men vad fint att kommentaren försvann…
      Nåja, fick mig ett gott skratt till frukosten igen och kan konstatera att vi på ostkusten har haft varianten “is-med-infryst-grus” den senaste tiden men att nattens regn faktiskt tinat fram en del av gruset. Fortsatt livsfarligt halt på stallplan dock.

  2. Hahaha, tur jag bor i Sundsvall där vi har fluffig pudersnö just nu. Fast även jag känner igen alla “halktyperna” du beskrev så vi är inte skonade från halka i södra Norrland heller. Snön kom först i förra veckan så hoppas den ligger kvar för det har varit jäkligt halt och pissigt väder!! Och jag kan inte ens säga västkustskt en gång…! 😉

  3. De hästrelaterade inläggen brukar jag hålla för mig själv, för här suckas det mest när jag säger häst, stall, raggsocka, Mullehästen, Mellis, Tokarp eller något annat hästigt som ligger mig varmt om hjärtat. Idag har det däremot blivit högläsning om Göteborgsväder och dagen kunde inte börjat bättre. Nu ska vi bara ge oss ut i det göteborgsliknande vädret, igår snö så jag inte kom upp för backen, idag ösregn. Trots det med ett leeende på läpparna. Tack, fnorkbloggen!

  4. + 1 på den väderuppdatering
    Här på andra sidan Sverige har vi exakt samma lika utom då saltvattnet.
    Vi har också plogbilar som är väldigt rädda om plogbladen…eller gillar vita vintervägar som i fjällen…men troligtvis mest rädda om plogbladen
    Det gör att när det väl kommer snö så lämnas en halv cm snö på vägen, företrädelsevis på mindre vägar där inte är väldigt jättemycket trafik som kör bort snön helt.
    Det gör att ett bra tag efter snöfallet flukturerar vägbanan mellan tvättbräda och slusch. Bägge lika trevliga att köra i.

    När man då dessutom för tillfället har en bil som huxflux väljer stänga av esp/asr/abs/abc/ddt och allt vad det heter blir livet väldigt spännande. Moderna bilar är inte byggda att köra i detta väder utan ovanstående bokstavskombinationer.
    Vid dessa tillfällen saknar jag min gamla bakhjulsdriva skorpa, den visste man i alla fall var man hade 🙁

  5. Det är inte bara vitt och minst en meter snö i hela Norrland (som faktiskt sträcker sig från Gästrikland upp till Lappland). Vi går och kör inte omkring i fluffig pudersnö eller knastrig kramsnö från oktober fram till april. Det är plusgrader, regn, nollgradigt, halt, blåsigt, moddigt, sörjig, smutsigt med knaggliga, grusade, saltade och oplogade vägar… Såsom vintervädret är! I hela Sverige.

  6. Jag kände igen beskrivningen av regn på is i morse när jag gled en meter på uppfarten när jag försökte stanna. Tur att bilen står nära…

  7. Så bra beskrivet! Vi skåningar blev svårt traumatiserade när vi en julhelg för något år sedan skulle ta oss fram i Göteborg. Vi trodde aldrig vi skulle komma hem med alla lemmar i behåll!

  8. Som boendes på östra kanten av vårt egna lilla innanhav, Vänern känner jag igen allt. Utom att vi har sötvatten istället, i sjön. Just nu har det behagat regna ovanpå svartisen vilket man naivt skulle kunna tro skulle smälta densamma i kombination med någon ur Nöjesmassakern. Men icke. När man är en stadig hästkvinna känns det lite märkligt att en 16-kilos Whippet nästan klarar av att dra i kull en. Trots broddar. Det som räddade axel eller lårbenshals var att han slant också fast han har inbyggda broddar. Hästarna fick maten två hästlängder in i hagen. De har långa halsar märkte jag då de tog ett steg ut och stannade för att äta. De blåser i alla fall inte bort, de är väldigt stadiga och vinden får liksom inte tag i det runda.
    Tack för ett gott och igenkännande skratt – som vanligt. 😀

  9. Vi har nog haft alla typer av den halkan här också de senaste två veckorna, igår var det ett väldigt härligt sludd över all synbar mark, det regnade även sludd om det är möjligt. Har aldrig sett blötare hästar men som tur väl var så var det torrt i natt och blåste storm så guess what! Det var ganska ok ute i morse och är fortfarande. Väldigt imponerande faktiskt 😉

  10. Ha, ha, jo det var ju en av anledningarna till att vi faktiskt flyttade från Göteborg… den förbannade jävla oexisterande skitvintern. Den andra anledningen var regnet. Ser fram emot ditt inlägg om regn…!

  11. Eftersom tomten redan återkom efter ett par dagar efter jul till det här hushållet och slog in sambons ben i paket har vi redan konstaterat att så länge det är göteborgsvinter ska broddarna vara på. Å andra sidan har fått utegångsförbud av mig så länge det finns risk för vurpor, hanfår dyka upp som en liten vårlök når solen har vett på att komma tillbaka.

  12. Hahahaha, klockrent beskrivet! Jag jobbar med film och varje år när jag ska till Göteborgs Filmfestival i jobbet bävar jag för hur illa jag kommer slå mig det här året. I år kommer jag packa med mina BRODDAR från stallet (alltså jag har egna gummigrejor till skorna, inte hästens). Värt!! Det har hänt mig ett flertal gånger att jag halkat nerför nån backe i panik för att inte missa en film eller föreläsning och svurit mig blå över att det ALLTID är blank-is med snö ovanpå i GBG när det är filmfestival. (Gud vet hur det ser ut annars. Men nu vet jag, tack vare ditt inlägg. Hade starka misstankar om att det var Sveriges värsta vinterunderlag redan innan, btw). I år ska banne mig bli det första året på Göteborgs filmfestival som jag INTE trillar raklång baklänges och blir upphjälpt av en 85-årig tant med broddar och käpp!! That´s a promise! Hälsar en norrbottning i Småland som aldrig i mitt liv upplevt så fruktansvärd halka som i Göteborg.

  13. Slog nog något sorts rekord häromdagen när jag glatt hoppade in i bilen, la i backen & släppte upp kopplingen, inte en ryckning. Öppnade dörren & jodå, hjulen snurrade, på tomgång!

  14. Det finns två anledningar till att jag är överlycklig över att slippa bo i Göteborg numera. Den första är att vintern ersatts av just det elände du beskriver. Den andra är att trakten har regnperioder på elva månader. Minst.

  15. Här i Skåne så är det också halka, men det är mer av halkan som kommer av en halvmeter djup lera… knappt en vecka med fruset och ngn mm snö har vi haft.

  16. Själv flyttade jag 100 mil norrut från Göteborg och kan till min fasa informera om att Umeå sakta börjar anamma Göteborgsvintervädret dock utan riktigt hav med salt i och den där Nöjesmassakern. Dessvärre går temperaturvariationen mellan -25 och +5. Vilket kan ske under samma dag om man har otur. Broddarna är självskrivna eller så får det bli icebugs 😀

  17. Även jag känner igen mig i beskrivningarna om halka, hela vägen här uppe i Luleå. Vi har dock även ännu en sorts halka. Efter flera dagar av bara isbana och sedan får 8-10cm mjuk fluffig snö över det så packas inte snön utan blir en livsfarlig dold hinderbana. Man vet aldrig när snön släpper och man finner sig i en icke så glamorös form av spagat eller någon annan cirkuskonst. Tack och lov så har vi ändå oftast störst mängd fluffig tilltrampad snö som gör att vi lättare håller oss på fötterna.

  18. Det stod någon sådan där vädersnubbe i TV och förklarade det där häromdagen, det där velandet med några grader upp och ner runt nollan, hur otrevligt halt det då blir och hur det nu sprider sig över landet. Det som förr bara fanns HÄR, sa han och pekade på Göteborg, det kommer i fortsättningen att finnas hääääääär (stort svep med handen över halva Sverige, i alla fall en bra bit norr om Dalälven). Kängor med broddar hjälper faktiskt lite grann, det gör det.

  19. Förutom att det inte är så mycket sludd i Linköping (fast jag identifierade helt klart sludd härom veckan. Det måste ha varit sludd. Det såg sluddigt ut.) så kan jag nog också konstatera att halka av olika arter finns det gott om även här. Men jag gillar faktiskt inlandsklimatet här. Är uppvuxen med kustklimat och det blir så kallt och rått, förutom halt då. Kylan här är liksom torrare.

  20. Bara vi som bor här på västkusten kan nog förstå hur blött och blåsigt det är. Det här inlägget var helt fantastiskt och borde användas i undervisning för övriga Sverige hur vi har det. Gärna ett tillägg då om regn, som även på vintern kommer i tre varianter: uppifrån, från sidan och nerifrån. Det skapar helt oanade möjligheter för halka eftersom is på marken och vasst regn som blåser underifrån gör dig blind. Förutom i bilen el dylikt. Då är du skyddad! Typ.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *