Om misär

Det finns olika typer av misär i världen. Det är till exempel stor skillnad på vad som räknas som misär här jämfört med tredje världen. Eller vad som är misär för människor respektive djur. Men generellt sett kan man anta att just misär är ett uttryck för att beskriva fullkomligt bedrövligt elände.

Retrievers är ganska bra på att uttrycka sina känslor, medelst sprattel, svans och olika typer av kärleksbetygelser. Men när det kommer till misär är de tydligare än någonsin. Det finns en grej som alltid är värre än allt annat, en grej som alltid leder till den djupaste av alla eländiga misärer.

The cone of shame.

image

Ingen kan sucka som en besviken retriever när matte tar fram tratten efter kvällspromenaden. Stupid everything.


Comments

Om misär — 6 Comments

  1. Vårt valp tyckte den var konstig. Men fann sig i den efter några dagar och använde den som redskap till att knäa mattar och hussar till exempel. Men det gällde ju att ta kurvorna rätt …

  2. O ja. Det gäller för katter också. När min hona har tratt sätter hon i system att följa efter mig överallt och pipa ynkligt konstant för att jag säkert ska uppfatta hennes svåra lidande, röras i mitt inre och befria henne från plågorna. Ack och ve…

    Överlag är det faktiskt nåt av det svåraste med att ha djur, tycker jag; när man tvingas till något som faktiskt är rena övergrepp för deras egen skull. Men det är ju nu inte så mycket att göra åt. En får smöra bäst en kan och som tur är är de ju ganska bra på att förlåta/inte komma ihåg…

  3. Nattmattes älskling hade på sig tratt i ca 0,03 sekunder, högt räknat. Har fanns det sig inte i någon dumstrut, fast älsklingen skulle kunna platsa som superblond på det mentala planet emellanåt. Det fick bli en “badring” runt halsen. Den var ok – ganska. Mer som en lyxig krage. Fast blå. Man kan inte få sin vilja igenom jämt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *